Skötselplan för Bete i Brevik, Öckerö kommun Dnr 2023/259

Denna skötselplan är framtagen i LONA-projektet Bete i Brevik, diarienummer 2023/259, i Öckerö kommun. Målsättningen är att planen ska fungera som en vägledning för skötselåtgärder inom ramen för detta projekt.
Kommunen har fått LONA-bidrag för att restaurera en betesmark i området Brevik på Öckerö. Projektet är en del i kommunens miljöarbete där det finns målsättningar om att återintroducera bete för att främja biologisk mångfald och värna om det gamla kulturlandskapet. Projektet kommer framför allt att bidra till miljökvalitetsmålen ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv. Öckerö kommun har ett landskap som historisk varit hävdat i stor omfattning och nu är många områden på väg att växa igen. Projektet blir en viktig del i att återskapa de gamla landskapen och livsmiljöerna som många arter är beroende av. Samarbete med lokala föreningar skapar bra förutsättningar för långsiktighet och delaktighet och blir ett bra sätt att bygga vidare på tidigare åtgärder och projekt.

BAKGRUND OCH SYFTE
1.1 Bakgrund
I kommunens mål ingår att främja biologisk mångfald samt att värna om det gamla kulturlandskapet. I arbetet med att ta fram åtgärder för att jobba mot målen identifierades bete som ett bra alternativ då det finns många marker som tidigare hävdats men som håller på att växa igen. Det aktuella området har goda förutsättningar då det betats tidigare och fortfarande har flera öppna partier. Det ligger också i närheten av ett annat naturområde som sköts av en ideell förening och som behöver ytterligare ytor för betesväxling för sina får.
1.2 Syfte
Syftet med projektet är att återintroducera bete för att skapa goda förutsättningar för hävdgynnade arter och därigenom främja biologisk mångfald. Det är även att öka andelen hävdad mark i kommunen och värna gamla kulturmiljöer. Eftersom åtgärder kommer att ge ett mer öppet landskap kommer även rekreation och friluftsliv att gynnas.
Syftet med skötselplanen är att ge enkla men tydliga ramar för hur skötseln av området ska bedrivas så att platsens naturvärden främjas.

BESKRIVNING AV OMRÅDET
2.1 Administrativa uppgifter och planerad förvaltning
Uppförande av stängsel, röjning samt hållande av djur kommer att utföras av föreningen rördammens vänner. Ett nyttjanderättsavtal tecknas mellan föreningen och kommunen.
2.2 Allmän beskrivning av området
Brevik är ett område på Öckerös västsida. Här finns kuperad terräng med mycket berg i dagen samt ett sammanhängande mer låglänt område som förr använts för bete och jordbruk. Här finns även en mindre småbåtshamn. Delar av området är idag bebyggt med villor och flerbostadshus men en stor del av den gamla jordbruksmarken finns kvar. Här gäller utökat strandskydd vilket påverkar möjligheten till ytterligare exploateringar.
2.3 Vegetation, flora och fauna
Det aktuella området har inventerats i kommunens naturvårdsprogram från 2014 och har höga naturvärden. Området är även identifierat i ängs- och betesmarksinventeringen som Jordbruksverket gör. Delar av platsen inventerades år 2020 och då fann man en artrik flora. I den södra delen av den forna betesmarken finns fortfarande fragment av öppna partier med rik flora typisk för hävdade marker så som vildlin, rödklint, skallror, ängsnäva, ängsvädd, liten blåklocka, småborre, stagg och Jungfru Marie nycklar. Norrut har markerna vuxit igen med högörtsvegetation och täta busksnår, vilket resulterat i att naturvärdena till stora delar försvunnit här. Idag domineras landskapet bland annat av vresros, viden och havtornsbuskar. Havtornet har kommit att bli näst intill invasivt just här då den spridit sig mycket snabb på bara några år.
2.4 Markanvändning då och nu
Förr var här öppna marker som användes för bete och jordbruk. Efter att hävden upphörde har större delar av området vuxit igen med buskar. Marken används inte till något idag, förutom att det finns ett dike går genom området, som avvattnar områden ovanför.

3. SKÖTSEL AV OMRÅDET
   3.1 Mål med skötseln

Det ska gå att vandra genom området.
3.2 Stängsling
Området ska stängslas enligt nedanstående bild. Två grindar ska finns för att möjliggöra passage genom området, enligt beslutat strandskyddsdispens.

Huvuddelen av området ska var öppet och buskfritt.

Betesdjuren ska ej behöva stödutfodras

Skötseln ska gynna den betesmarksflora som finns och bidra till att den sprider sig inom området.

3.3 Röjning
Området är till stor del bevuxet med buskar och omfattande röjning kommer att behövas. Röjning görs under vinterhalvåret, innan 1 april. En första röjning ska göras i samband med stängsling. Dels för att kunna sätta upp stängslet samt för att börja öppna upp området. Därefter kan röjning ske allt eftersom. Målet är att huvuddelen av markerna ska vara öppna och buskfria.
Vissa sammanhängande partier av blommande och bärande buskar ska lämnas, tex slån, viden, ros (ej vresros) och oxel. Några buskpartier kan också lämnas som skydd mot det närliggande bostadsområdet och stigarna som går utanför hagen.
Röjningsvegetation ska i möjligaste mån forslas bort. Alternativt kan det samlas ihop och eldas på några få utvalda platser. Eventuellt eldning måste ske med stor hänsyn till närboende.
3.4 Bete
Området ska betas årligen av får. De ska i huvudsak ej stödutfodras. Möjligen kan övergångsutfodring ske under någon vecka eller två vår och höst. Stödutfodring ska i sådana fall ske på mindre känsliga delar av marken.
Betesdjuren ska släppas tidigast i april och det måste finnas fullgott bete att tillgå då djuren släpps. Betet får inte vara för hårt och då betet tryter ska djuren flyttas. Om behov uppstår av att ytterligare reglera betestrycket så kan fållindelning vara ett sätt att kunna styra betet bättre. Antalet betesdjur ska anpassas efter områdets storlek och betestillgång.
Exempel på lämpliga betesperioder:

Sent påsläpp i andra halvan av juli och framåt.
Eftersom hagen ligger nära ett bostadsområde är det inte lämpligt att låta allmänheten mata djuren här.
3.5 Invasiva arter
Inom området finns stora bestånd av vresros som kommer att behöva bekämpas. Bäst är att använda grävmaskin med gallerskopa för att gräva upp buskarna. Med gallerskopa kan växtrester avlägsnas men sanden/jorden lämnas kvar på platsen. Grävningen kan göras i omgångar över några år. Normalt behöver man sedan gå och ”efterdra” vresros manuellt under några år. Ett alternativ är att testa att dra upp vresrosplantorna med en gripklo.
Havtornbuskarna som växer i området har brett ut sig i mycket snabb takt och kan betraktas som invasiva i närområdet. Målet är att dessa ska röjas bort allt eftersom.
4 FRILUFTSLIV
Grindar uppförs för att allmänheten ska kunna vistas i området. Idag är det så pass igenvuxet att det knappt går att gå här. Skötseln kommer därmed ha en positiv inverkan på möjligheten att använda det för friluftsliv.

5 ÖVRIGT
Närboende finns och information om det som sker i området ska tas fram så att de blir informerade.